Återhämtning

Ja så är jag inne i återhämtningsfasen. har mest vilat och knaprat smärtstillande hitintills känns det som. men så i förrgår började jag må bättre. var till mamma och pappa och smärtan var bättre och jag börjar orka mer än bara ligga. igår var jag med till kyrkan när Linus skulle sjunga. även om jag nästan svimmade och det gjorde jätte ont var jag så glad att jag orkade vara där. när barnen sjöng höll jag på börja gråta och alla psalmer gjorde mig tårögd. vet inte varför men jag är så glad att jag är hemma och på bättringsvägen, en sån här sak får en att omvärdera sina mål i livet tror jag. nu låter det kanske som om jag var med om något värre än jag var men ibland behövs inte mer än två veckor i smärta för att få en ny syn på livet.

en annan som fått en ny syn på livet är Jens. efter att alltid haft allt serverat är han nu inne på tredje veckan som huvudansvarig för hemmet. och trots att han inte gjort som jag brukar och inte lika mycket heller så har vi fortfarande rena kläder, rätt rent hus och mätta och glada barn så han fixade det bara fint. även om han själv säger att han längtar till jag är frisk för det är jobbigt att ta allt ansvar... hmmm... jo jag vet :0) men han har varit duktig.

nu är jag sjukskriven 2,5 vecka till och Linus , ja han är hemma och myser med mamma och tar hand om mig :0). så idag börjar min kamp mot att klara av att ta hand om hemmet igen. även om jens inte slipper undan allt längre :0)

sen vill jag skicka ett tack till alla mina vänner som tack för ert stöd och ett ännu större tack till min underbara familj. mamma och pappa som ställt upp och tagit hand om våra barn när jens varit och tröstat mig och förlåt för att jag oroade er så mycket älskar er. tack till mina syrror som tänkt på mig och oroat sig för mig och skänkt mig så mycket kärlek.
stort tack till er alla Älskar er såååååå mycket och jag lovar att ni inte ska behöva oroa er mer för mig på ett tag nu :0)

stor kram